Som ett jävla ekosystem i magen

Om två månader är jag där. Om två månader har vi landat i Nya Zeeland. Om två månader är jag antagligen superexalterad men samtidigt oerhört nervös. Det där med att resa bringar verkligen fram två olika sidor hos mig. Den ena sidan reser gärna. Det är så kul att komma iväg och se annan miljö, uppleva annan kultur och få upp ögonen för en annan värld än den lilla bubbla vi lever i här hemma. Det är spännande och roligt. Den andra sidan står för känslor som nervositet, ångest och tveksamhet. Jag trivs bäst när jag är där jag känner mig trygg och när jag är med dem som jag känner mig trygg med. Det var antagligen en klok person som kom fram till att borta är bra men hemma är bäst. För visst känner man en speciell trygghet och ett speciellt lugn varje gång bilen rullar in i Ljungby efter en resa? Så känner jag i alla fall. Därför är jag sjukt nervös, men ändå sjukt spänd inför min långresa. För den här gången ska jag inte vara borta i tre veckor på språkresa, 2,5 timme med flyg iväg från Sverige. Den här gången slår jag till rejält och reser runt halva jordklotet. Oh my... Men jag ska klara det. Och jag ska ha så himla kul på vägen! Jag vet att jag kommer vara så mycket starkare när jag kommer hem och bara den tanken peppar på lite extra. Tänk alla erfarenheter, all resvana och alla goa upplevelser jag kommer att ha i bagaget. Det kommer att bli toppen. Jag vill ju det här! Men jag blir inte klok på min mage som redan nu, två månader innan, känns som ett jävla ekosystem. Här kommer alla känslorna på en och samma gång.. Men som sagt, fy fään vad roligt det ska bli! Det kommer bli fedt! Punkt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback