Om förklaringen ska fram

Jaha hörrni, jag antar att här behövs en liten förklaring. Ursprungsplanen innefattade inte att jag skulle vara hemma nu men så är fallet - så vad hände där? Galen spontanitet tror jag skulle kunna sammanfatta det ganska bra men självklart finns det andra orsaker också.
 
Redan innan Australien kände jag mig så himla nöjd och klar med resandet. Jag och Sofia hade gjort allt vi velat och mycket mer. Vi var påväg att lämna vårt Nya Zeeland och fastän vi skulle resa vidare så kändes det som att vi skulle åka hem, resan var slut. Australien, själva landet då, lockade inte mig särskilt mycket. Det som jag såg fram emot med att åka vidare var att Philip skulle komma ner och att vi skulle få resa tillsammans. Vi kom till Australien och jag och Philip roadtripade två veckor i vår campervan och hade det hur bra som helst. Sen var det dags för Philip att åka hem igen. Planen för mig var då att haka på Sofia och co. som också roadtripade i campervans och åka med dem tills det var dags att dra vidare till Thailand. Men så blev det inte. Jag kände att jag hade haft min tid i Australien. Sista kvällen innan Philip skulle åka hem så bollade jag med tanken om att åka tidigare till Thailand och volontärjobba två veckor innan resten kom dit. Men då visum inte gick att ordna på så kort tid så släppte jag den tanken. Plötsligt fick jag den spontana idén om att följa med Philip hem. Tänk att komma hem och överraska alla, spendera lite tid hemma och ladda upp inför Thailand. Skulle det funka? Googlade på flyg och insåg att det enda planet gick om två timmar. Bytte en blick med Philip och sen slängde vi ner alla grejerna i väskorna och hoppade på en buss till flygplatsen. Lyckades boka om resterande flyg och några timmar senare var vi påväg hem. Hem. Jag skulle alltså komma hem. Pirr!! 
 
Landade i ett kallt Kastrup i fredags eftermiddag. Att gå från +33 till -2 var enorm skillnad men luften här var så frisk! Hoppade av utanför huset och plingade på dörren. Fatta nervös jag var! Vad skulle de säga? Ser att pappa kommer mot dörren och förvånat öppnar han och säger "Men du ska ju inte vara här?!". Hihi. Kan inte beskriva hur skönt det är att vara hemma. Att få träffa familjen och vännerna som jag har saknat så igen är helt underbart!  
 
Så, nu vet ni hur det ligger till. Tre veckor på svensk mark innan resan fortsätter till Thailand. Än är det inte över, men vilket mysigt och fantastiskt mellanstopp jag har gjort va :) 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback